Klassträff

Det är nästan som om vi vore syskon. I nio år har vi träffats varje dag i flera timmar och inte nog med det, flera av oss lekte sedan en stund efter skoltid. Jag får alltid en speciell känsla när jag träffar folk "från förr". En liten glädjeboll börja studsa i mig. Och som om jag vore storasyster till dem alla, jag var trots allt äldst i klassen, så önskar jag att det ska ha gått så bra som möjligt och att var och en ska känna sig lyckade med sina liv. Det här gäller egentligen inte bara mina klasskompisar utan alla som växte upp på samma område som jag, det vill säga på Sjöåkra i Bankeryd.

Jag, Håkan, Ann-Sofie, Anna-Lena, Meriam, Jenny och Eva-Marie.

För tredje året på raken så har vi samlat ihop ett gäng från klassen som gått ut och ätit tillsammans. Genom mailkontakt och facebook så har vi bjudit in dem vi har kontakt med och alla som kan och vill träffas. Det är alltid jättetrevligt och kvällen går i rasande fart då det är många ämnen som ska diskuteras. Vi var verkligen ett härligt gäng som tillsammans lagt grunden för dem vi är idag. Numera splittrar man klasserna flera gånger under grundskoletiden. Det har många fördelar, det vet jag, framförallt för dem som inte riktigt kommer in i gruppen, de får en ny chans i nästa klass. Men jag är ändå glad att vi fick gå alla åren tillsammans.
Vi bestämde att ha en ny träff runt påsk nästa år. Så om du har gått i min klass och vill följa med ut och äta, hör av dig till mig när det närmar sig påsk!