Cykelfesten i Habo

En av de stora händelserna här i Habowood är den årliga cykelfesten. I lördags var det fjärde gången Habowoodborna tog sig runt till varandra på sina mer eller mindre smyckade cyklar. Ett roligt koncept där man själv bjuder på en rätt, i vårt fall huvudrätt, och genom brev får man veta vart man ska ta sig till förrätten.

Det syns inte så väl, men jag har dekorerat cykeln med en "tassle". Självklart följde jag uppmaningen om att använda hjälm, det gäller ju att vara rädd om det lilla man har i huvudet. Vi fick trampa bort till Kråkeryd, till Anne och Jonas som bjöd in oss i deras hem.

Vi avnjöt en god kantarellpaj med mozzarellasallad till. Det var så trevligt, att vi hade kunnat stanna här resten av kvällen. Men nu var det ju ingen vanlig kväll, så med några minuters marginal trampade vi hemåt för att kunna blanda till fördrinken innan våra egna gäster kom. Mojito blev min favvodrink när vi var i Båstad i somras, så den ville vi bjuda på.

Till oss kom det tre andra par, dvs ett par extra, vilket vi bara tyckte var roligt. Jag hade varit ute hos Carléns tidigare på dagen och köpt varmrökt lax. Till detta serverade vi Västerbottenostpaj, romsås och sallad.

Eftermiddagen fortsatte i samma trevliga anda och precis som innan så blev det bråtttom iväg till nästa ställe. Åter igen hade vi ett brev med anvisningar om vart vi skulle ta vägen. För vår del, till Kråkeryd igen och hem till Madde och Mikael. Vilket gjorde mig jätteglad eftersom jag känt Madde i flera år och deras dotter har praoat hos mig.

Pannacotta är aldrig fel, och denna dag smakade det extra gott. Vad jag inte ätit innan var fudge med whiskeysmak. Jag gilla verkligen inte whiskey men i kolaform funkade det riktigt bra.

Efter ytterligare en lyckad tillställning var det så dags att cykla ner till Spinnet där alla gästerna skulle samlas för en gemensam fest.
Visst är det kul att träffa allt folk och höra hur alla haft det, men tyvärr blir det lite stimmigt i lokalen och det är svårt att prata, eller så är det bara jag som börjar bli gammal. Mikael intog i alla fall dansgolvet i vanlig ordning och jag stod mest utanför och pratade med alla trevliga människor.

Här tackas de fantastiska arrangörerna. Vilket jobb ni gör. Tack Tack Tack!!!

Jag vet inte riktigt vad klockan var när vi cyklade hem till Larssons, därTilda och Ebba hade dukat upp kex och ost åt oss.

Här satt vi och tjattrade långt in på småtimmarna, och en helt underbar dag och kväll avslutades verkligen på topp.