Tillbakablick 90-tal

Någonstans i början på 90-talet var jag med min man, som då var min pojkvän, på en orienteringsträning. Han skulle springa en runda och jag satt snällt och väntade, sånt man gärna gjorde när man var nykär.

Så här såg vi ut på den tiden

När jag satt där på en campingstol vid skogsbrynet såg jag hur en nybliven mamma strålade upp när hon fick syn på mig.
"Vad bra att du är med Ann, då kan du ta hand om lillan så kan jag också träna" sa hon och dumpade över ett litet knytte på så där 3-4 månader. Hon tog väl förgivet att jag var en sån där bebistjej som glatt skulle gosa med hennes dotter. Oj vad hon misstog sig.
Där satt alltså jag, stel som en pinne och hoppades att denna lilla varelse inte skulle gapa och skrika, utan bara fortsätta sova. Efter ca en halvtimme började det sticka i mina armar, men jag vågade inte röra mig, hon sov ju tack och lov. Det gick ytterligare en kvart, och Mikael kom tillbaka från sitt träningspass. Nu hade det varit väldigt skönt om vi kunde åkt därifrån, men icke. Minuterna segade sig fram.
När det gått en timma hade mina armar domnat bort helt. Då fick jag plötsligt syn på mamman, borta vid parkeringen skymtade jag både henne, pappan och de två äldre bröderna.
"Yes! Äntligen!" tänkte jag. Men istället för att gå mot mig, gick de mot sin bil, hoppade in, och åkte iväg!!!
Jag var gråtfärdig och den sovande lilla tjejen var lyckligt ovetande.
I bilen hade mamman tittat på pappan och sagt: "Du, det känns som om något saknas." Efter att funderat en stund utbrast hon: "Har du sett min handväska?"