Dags för en ovit månad

Nej, det är inte så att jag är absolutist och nu ska börja bälja i mig alkohol. Mitt begär sitter inte där. Det vita giftet som jag tänkte vara utan under november månad stavas S-O-C-K-E-R. Visst är det konstigt hur hjärnan är konstruerad, och hur vi beter oss när vi blir beroende av någonting. Själv tycker jag att det är svårt att bara äta LITE godis. Det är allt eller inget! Och nu efter ett tags frossa är det dags för motsatsen. Vilka hänger på?

Nu till veckans träningsplan. Förra veckan var min fot svullen efter min lilla tur på rullskidor, så det blev vila och lite styrketräning bara. Därför tar jag vecka 4 i programmet denna veckan:

Måndag: Vila (Det lyckades jag jättebra med)
Tisdag: Distans i behaglig fart 6 km
Onsdag: Vila
Torsdag: Intervall. 2km uppvärmning, 4 X 5min fart 4.55-5-15min/km vila 2min, 2km nedjogg
Fredag: Styrketräning för löpning
Lördag: Tröskelträning/snabbdistans 4km + 3km fart 5.40-6.00min/km 3min vila mellan
Söndag: 8km löpning i vacker natur

Gårdagens löptur ute på landet i solsken. Kan det bli bättre?

Filminspelning och latte i Vara

Jag har nog aldrig uppskattat den där lilla extra timmen som vintertid innebär så mycket som just i år. Sen ett bra tag tillbaka hade jag lovat att skjutsa Filippa till Vara där hon skulle medverka som statist i en filminspelning. När vi planerade vår Halloweenfest hade vi inte en tanke på detta. Så istället för tre timmars sömn fick jag faktiskt fyra.
I ett ljuvligt gryningsljus for vi fram över Västgötaslätten. Något vi gärna hade stannat och förevigat om vi inte haft så bråttom.

Två minuter över åtta var vi på plats i Vara Konserthus. Jag själv satte mig längst in i restaurangdelen och kunde se lite av inspelningen på håll.
"Tystnad. Tagning."

Filmen är en kortfilm som heter "Pianotrappan" och handlar om ungdomars stressade vardag. Jag har verkligen ingen aning om hur lång tid det tar tills den är klar, men det ska bli väldigt intressant att se det färdiga resultatet.
Inspelningen för Filippas del tog hela dagen och lite till. Själv insåg jag att jag inte kunde sitta där hela den tiden, så jag googlade fram ett café och åkte dit. Där blev jag fast, med senaste numret av Skriva-tidningen, min dator och en latte. Värdefull egentid, kallar jag det.

Konditori Nordpolen var ett mysigt och välbesökt café. Det blev inte bara latte, jag intog även min lunch här. 

Vid 16-tiden åkte jag tillbaks till Konserthuset. Då var det svårt att hitta en ledig parkering. Det visade sig att Johan Glans var in da house. 

Det skulle varit två timmar kvar på inspelningen och jag är så glad över min dator och tvplay. För istället för 18 så blev klockan 19 innan jag åkte hemåt igen med en nöjd och lycklig Flippa.

Halloween

Det är tidig söndagsmorgon och just nu sitter jag i restaurangdelen på Vara Konserthus. Hur jag hamnade här är en annan historia.

Harry Potter väntar på gästerna

För några timmar sedan lämnade våra gäster oss efter en lyckad och rolig kväll. Det fanns ingen hejd på  folks kreativitet. Vad sägs om att ha en golfbana, Björn Ranelid, en nunna, Lilla My, en hippie, en häxa, en kirurg, Snövit mm på besök.

Värdparet en prinsessa och Dracula

Vad glad jag blev över att träffa Björn Ranelid

Det sägs att det är gästerna som gör festen - och det här gjorde ni jättebra!

Mot nya mål!

Men en ny helg i antågande kommer här en liten uppdatering från förra helgen. Jag överträffade mig själv genom att slå mitt personliga på milen. Det skedde dock på ett löpband, men jag har aldrig sprungit så fort på det innan heller.

Ett utav målen under 2013 är halvklassikern och jag och Ulrika har anmält oss till Engelbrektsloppet som går den 10 februari. Till dess gäller det att träna. Så i söndags var det premiär.

Tala om Bambi på hal is! Jag hade lånat Mikaels rullskidor och Ulrika körde på sina inlines. Vi körde från Alléskolan till Västgöte och tillbaka, och i en utav de få nedförsbackarna trillade jag. När man faller handlöst mot asfalten är väl en av de få gånger man är glad över vartenda extrakilo man har på kroppen. Framförallt de som lyckat sätta sig runt rumpan. Fast det kändes ändå vill jag lova.
Sträckan blev nästan 5km och då bytte vi, så jag tog inlinesen och Ulrika rullskidorna. Hon var mycket säkrare på dem än jag.

Det var faktiskt riktigt roligt att köra. Men tyvärr åkte jag och bromsade väldigt mycket, vilket gjorde att skadan i min fot gick upp igen. Ni som har kört rullskidor vet att det finns ingen broms, utan man får ploga och därmed ta i med utsidan av benet, och det var förmodligen inte bra för min fot.  Denna veckan har det därför varit vila på schemat bortsett från lite styrketräning. Nu känns det mycket bättre igen.

Inte alltid på topp

...men det gör inget. Jag gör mitt bästa ändå. Hellre kass träning än ingen träning alls! Dagens löprunda var väldigt seg och gick väääldigt långsamt. Men jag genomförde den. Det är en stor fördel att ha delat med sig av sin plan här på bloggen, för då är det inte lika lätt att fuska. Inte för att jag är den som fuskar, men ändå.
Något som däremot gick jättebra idag var användandet av min Garminklocka. Jag kunde se sträckan, pulsen och hastigheten samtidigt, varav det sistnämnda inte var så upplyftande. Allt var frid och fröjd tills jag kom hem och skulle stänga av GPSen, då råkade jag få igång kompassen! Vem vill ha en kompass??? Inte jag i alla fall. Framförallt vill jag veta hur jag får bort den!!! Jaja, det blir till att fjäska lite för Mikael eller ta fram något som heter instruktionsbok, det finns de som säger att man ska läsa den.
Jag har en till punkt att lägga till på min träningslista denna veckan:

Söndag: testa rullskidor med Ulrika L.

Watch out!

Träningsplan

Nu är jag inne på vecka tre i min träningsplan. Jag följer ett program på jogg.se som ska hjälpa mig att klara milen på 55 minuter. Detta program varvar jag med styrketräningsprogram som jag fått från min PT Linda på levmer.
Nu ska jag bara lära mig min löparklocka från Garmin också så jag kan hålla koll på hur fort, eller sakta jag springer.

Jag har kommit på mig själv med att längta till mina intervallpass!!! Det är verkligen superkul, där får man ju vila lite emellan. Fast jag gillar mina långpass också, och de kortare rundorna. Jag gillar att springa helt enkelt!
En förutsättning för att jag ska klara av mitt mål är att jag är frisk och skadefri, vilket jag för tillfället är evigt tacksam att jag är. En annan är att jag följer min plan. Det är kanske inte alla dagar man är jättesugen på att ge sig ut. Nu börjar det bli kallt och vissa dagar öser regnet ner. Men då har jag tänkt göra som Susanne Dalsätt; inte känna efter, utan bara göra.
Gårdagens runda gick ner till Domsand, över till Bankeryd och tillbaka, en tur på ca en mil. Regnet öste ner, men jag var bara lycklig. Man blir det av att springa.

Veckans upplägg ser ut så här:

Måndag: Styrketräning för skidåkning
Tisdag: Löpning 7km 6-7min/km
Onsdag: Vila
Torsdag: Intervallträning 7km uppvärmning 2km, 6X3 min 5.20-5.40min/km 2km nedjogg
Fredag: Styrketräning för löpning
Lördag: Löpning 10km varav de 3 sista på 5.30 tempo

Firat va det

Att fylla 7 är stort, i alla fall när man är i 7års-åldern. Sixten har haft nedräkning bra länge nu och i fredags var det dags.

Frukost på sängen och en massa paket stod på önskelistan. Och efter skolan åkte vi in till stan och tog en födelsedagsfika.

Jag tror Sixten tyckte att hans födelsedag var jättebra. Framför allt för att han fick skaffa Minecraft på datorn. Och apropå dator, så passade jag på att köpa en liten present till mig. Från mig själv, till mig själv!!!

Idag firade vi vidare med släkten. Och Sixten fick hade valt ut en fin Blixten McQueen-tårta. God var den också.