Gör vad du vill!

Det händer inte så ofta, men ibland säger kunden de magiska orden: Gör vad du vill! Just så vad det i det här fallet. Sofia hade långt, torrt och slitet hår som var färgat i en mörk färg som var alldeles för mörk på henne och gav ett väldigt hårt intryck. Nu var det dags att ändra på det!

Efter att ha klippt av håret, färgade jag in utväxten i en något ljusare ton än den mörka hon hade sen innan. Sen drog jag upp massa slingor i en slinghätta och blekte upp dem till denna konjak-tonen. Sofia är naturligt röd i sig själv, och jag tycker denna färgen passar henne perfekt.

Jaha, då börjar det dra ihop sig till melodifestivalfinal, så vi ska fixa lite god mat här nu. Själv hejar jag som jag sagt tidigare på The Moniker. jag blir så glad av hans låt. Heja Daniel!!!

En gammal goding

En artist jag verkligen beundrar och det har jag gjort ända sen jag hörde henne på Hovrättstorget för väldigt många år sen, är denna lilla pärlan:

Man kan nästan kalla henne för en Habowoodfru, hon är ju precis som jag uppvuxen precis på andra sidan gränsen. Hon kommer till Skavlan på fredag, ska bli intressant.

Grattis Daniel!

Åh vad glad jag blev att Daniel "the Moniker" Karlsson gick vidare i gårdagens Andra chansen. Det här är en riktig gladlåt och jag tror och hoppas att den tar hem alltihop nästa vecka!!!

Liam i Habowood

Det som egentligen skulle blivit en lite längre promenad igår kväll blev istället en något kortare variant, för när jag och Anette passerade Salemkyrkan kom vi på att dit skulle ju Liam Norberg och föreläsa lite senare. Vi gick raskt hem för att en liten stund senare vara tillbaka på samma plats fast med mycket mer folk denna gången.
Jag hade inte så mycket förutfattade meningar om denne Liam, jag såg en skymt av honom på TVn förra veckan, visste att han gjort någon film och att han var en brottsling som suttit inne.



Liam var verkligen en fantastisk talare, han pratade om sitt liv på ett väldigt ärligt och avskalat sätt. Mycket detaljerat berättade han om hur han i jakt på pengar försökte råna en värdetransport, hur han sedan två veckor innan premiären av "Sökarna" där han hade huvudrollen, åkte fast och fick fängelse. Han delade också med sig om hur han under sin tid i fängelset blev en troende person, och den tacksamhet han känner för den han är idag.

Jag ville ta en bild på honom men han satt och samtalade med en tjej efteråt och jag ville inte störa. Därför googlade jag på bilder (tack för bilden svt) och då såg jag att han spelade i "Stockholmsnatt" med Paolo Roberto som jag lyssnade på förra veckan. Jag vet att man aldrig ska jämföra, men jag kan inte låta bli att ändå säga att Liam kändes som en otroligt trygg och sympatisk person som helt och hållet tog ansvar för sina handlingar och inte skyllde på diverse omständigheter. Enligt mig känns det som Paolo har en hel del kvar där.

Cupcake... klänning?

Mmm... me like! Kolla vilken underbar cupcake klänning Katy Perry uppträder i. En sån kanske man ska införskaffa och gå runt i här i Habowood!!!



En efterlängtad vän

Jag växte upp som ensam tjej med bara bröder, och fram tills jag var 14 år hade jag enbart killkusiner. Idag är jag jätteglad över min underbara tjejkusin Sofie, men just då hade jag önskat att hon kommit 14 år tidigare, jag ville ju ha nån att leka med. Min mamma som säkert förstod hur ensam jag alltid kände mig bland alla killar berättade för mig att jag hade en syssling som var lika gammal som jag och att hon hette Lotta. Så jag började fantisera om denna Lotta, hur hon såg ut, hur hon var och om vi någonsin skulle bli kompisar.
Åren gick och jag gifte mig, fick mitt första barn, och började göra sånt som vuxna gör, alltså gå på Tupperwareparty. Just detta partyt hölls på Sjöåkra där jag är uppvuxen, och så fort jag kom in i lägenheten kom värdinnan för partyt fram och berättade att det satt någon på altanen som var släkt med mig, och där satt hon, Lotta! Det var verkligen jättekul att träffa henne! Fast hon hade inte en aning om vem jag var, hon hade själv massa tjejkusiner i sin ålder och hade kände inte alls någon saknad på samma sätt som jag. Strax därefter köpte Lotta och hennes man hus, på samma gata som jag!!! Det är bara fem hus mellan oss och så har det varit de senaste 14 åren. Våra döttrar har sprungit här emellan och lekt med varann, vi gick på småbarnsmusik när tjejerna var små och åkte bl.a. till Astrid Lindgrens värld tillsammans.
Tyvärr träffas vi inte så ofta nu när tjejerna har vuxit upp, så därför blev jag extra glad när Lotta ringde härom dan och bjöd in mig till igår kväll. Hon bjöd in två av hennes kusiner också, Jeanette som jag känner lite sen innan och Pernilla som var en helt ny bekantskap för mig. Vi hade verkligen jättemysigt och det var många intressanta samtalsämnen som passerade under kvällens gång.

Tack än en gång Lotta för en supertrevlig kväll! Och tack Jeanette och Pernilla för trevligt sällskap! Det är härligt med lite festligheter så här mitt i veckan, sånt gillar jag!

39/40

När jag fyllde 39 fick jag en fantastisk present av min man som jag använt mycket mer än den jag fick när jag fyllde 40, även om den presenten borde användas mer än den görs. Min 39-årspresent har faktiskt redan slitits ut en gång så till slut fick vi en ny på garantin. Tyvärr är inte min 40-års present lika frekvent använd, hmm får nog jobba lite på det.







Gissa vilken av presenterna jag fick när jag fyllde 39! Inte så svårt va?

Jag måste också i all min blygsamhet!!! lägga ut en bild till, med tanke på gårdagens/nattens gala.

Min alldeles egna Oscar. Finns att beskåda på Studio H!